Stockholm Food Planet Prize 2025: Banbrytande hållbara matsystem
“Stockholm Food Planet Prize 2025 highlights innovations that can reduce food waste by up to 30% in urban systems.”
- Inledning: Stockholm Food Planet Prize – Världens största miljöpris för matsystem
- De Största Utmaningarna – Varför hållbara matsystem är så viktiga
- 2025 Finalister – Banbrytande teknik & lösningar från fem kontinenter
- Jämförelsetabell – Effekter av innovativa åtgärder för hållbara matsystem
- Teknologi för friska fält – Så hjälper Farmonaut till med hållbart jordbruk
- Framtiden – Vägen mot cirkulära, hållbara matsystem
- FAQ – Vanliga frågor om Food Planet Prize och innovationer i matsystemet
Inledning: Stockholm Food Planet Prize – Världens största miljöpris för matsystem
Stockholm har länge varit en ledare när det gäller innovation, miljö och hållbarhet. Genom Stockholm Food Planet Prize fortsätter staden på denna väg och sätter hållbara matsystem i centrum för framtiden. 2025 års prisomgång är särskilt imponerande – utifrån över tusen nomineringar har sex banbrytande initiativ valts ut. Dessa initiativ tar itu med allt från att minska användning av bekämpningsmedel och konstgödsel till att reducera matsvinn och förbättra vattenhantering, vilket är avgörande för att skapa ett hållbart matsystem på global skala.
Att vi som samhälle måste förändra hur vi producera och konsumerar mat är numera odiskutabelt. Våra nuvarande matsystem driver i stor utsträckning klimatförändringar, utarmning av vattenresurser (vatten) och utmaningar inom biologisk mångfald – men vi kan självklart inte sluta äta. Därför är Stockholm Food Planet Prize inte bara ett pris, utan en inspirationskälla och accelerator för världsledande innovation inom livsmedelsproduktion.
“Cutting-edge solutions showcased aim to decrease pesticide use in food production by as much as 50% for sustainability.”
De Största Utmaningarna – Varför hållbara matsystem är så viktiga
Varför lyfts hållbara matsystem och banbrytande teknik så ofta fram av experter och världens ledande städer, som Stockholm? Svaret finns i vår gemensamma beroende av mat och de enorma samhälls- och miljömässiga effekterna som dagens jordbruks- och distributionssystem har på planeten.
- Växthusgasutsläpp: Ungefär en tredjedel av världens totala utsläpp av växthusgaser beror på nuvarande matsystem.
- Jord- och vattenförlust: Växtskyddsmedel och konstgödsel leder till långvariga skador på jordar, försämrat vatten, försurning och minskad biologisk mångfald.
- Matsvinn: Ungefär 1,3 miljarder ton mat slängs varje år. Bara i Kina handlar det om uppskattningsvis 35 miljoner ton mat årligen, vilket ger stor påverkan på både miljö och samhällsekonomi.
- Resistensproblematik: Bekämpningsmedel har lett till att skadedjur utvecklar resistens, vilket gör traditionella metoder ineffektiva och ökar behovet av nya lösningar.
- Bevattning & vattenbrist: Mer än 40% av allt sötvatten används till jordbruk. Ineffektiv bevattning leder till överutnyttjande och brist, särskilt i låginkomstländer (länder).
I centrum för alla dessa frågor står behovet av banbrytande innovation, god förvaltning av vatten och resurser, samt ny teknik för att skapa verkligt hållbara matsystem.
2025 Finalister – Banbrytande teknik & lösningar från fem kontinenter
Låt oss tillsammans utforska de sex finalister som valts ut till Stockholm Food Planet Prize 2025. Varje initiativ erbjuder en unik, vetenskapsbaserad och skalbar lösning på någon av vår tids största utmaningar inom matsystem, gödningsmedel, bekämpningsmedel, skadedjur, vatten och matsvinn.
1. Adaptive Symbiotic Technologies (USA)
Adaptive Symbiotic Technologies (AST) revolutionerar hur vi kan producera mat genom att använda mikrober och svamp, specifikt i produkterna BioEnsure och BioTango.
BioEnsure är en endofytisk svamp som appliceras på utsädet och bildar symbios med växterna under tillväxten. Denna naturliga symbios bidrar till att minska behovet av gödningsmedel, förbättrar växters stresstålighet och ökar skördarna – ofta med upp till 60 %!
BioTango är ett mikrobiellt gödningsmedel som arbetar tillsammans med BioEnsure för att ytterligare stärka grödans tillväxt.
Resultatet? Mindre användning av konstgödsel/bekämpningsmedel, mindre vatten åtgång och kraftigt förbättrade skördar.
2. Astungkara Way (Indonesien)
Indonesiens risfält orsakar idag enorma mängder metanutsläpp (11% globalt) och slukar 40% av vattenresurserna för bevattning. Astungkara Way adresserar detta genom att införa Complex Rice Systems (CRS) – ett system som kombinerar traditionella och moderna metoder där växt- och djurarter samspelar. Detta skapar robusta, biologiskt mångfaldiga risfält där bland annat fisk, ankor, markskyddande ormbunke och kantgrödor nyttjas tillsammans. Resultatet är minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel samt ökad vattenhushållning.
3. NitroCapt (Sverige)
Kvävebaserat konstgödsel används i cirka hälften av all matproduktion, men står samtidigt för lika stora utsläpp som hela flygindustrin. NitroCapt från Sverige introducerar nu en banbrytande gödningsmedel teknik där konstgödsel i form av nitrat produceras genom en plasmaprocess – kväve binds direkt från luftens syre istället för från väte, vilket dramatiskt minskar koldioxidutsläpp. Tekniken sänker kostnader, förbättrar jordhälsa, minskar klimatpåverkan, och ökar tillgänglighet för bönder – särskilt i låginkomstländer.
4. Pride on Our Plates (Kina)
Kinas matsvinnsprojekt är första i sitt slag i landets restaurangbransch och hanterar det faktum att över hälften av landets enorma matsvinn (35 miljoner ton/år) uppstår från överbliven mat i konsumtionsledet. Pride on Our Plates utbildar små och medelstora företag (97% av Kinas företag) inom beteendeinsikter och strategier för att minska svinn och sluta slösa med resurser. Genom pilotprojekt och storskaliga insatser har över 60 miljoner konsumenter nåtts på drygt fyra år.
5. Semion (Argentina)
I dagens jordbruk är resistens mot bekämpningsmedel en snabbt växande kris. Semion har utvecklat fytostimulanter – ämnen som triggar grödans egna försvarsmekanismer snarare än att döda skadedjur direkt. Fokus ligger på att bekämpa Diaphorina citri (orsak till gula drakens sjuka i citrusodlingar) och Dalbulus maidis (orsak till majsdöd i Argentina). Med deras kemikaliefria metod minskas risken för resistens på lång sikt, samtidigt som vatten och jordföroreningar minimeras och hälsan för såväl jordbruksarbetare som samhällen höjs. Skördeökningen understryker de ekonomiska fördelarna.
6. Virtual Irrigation Academy (Australien)
I många låginkomstländer krävs banbrytande bevattning för småbönder. Virtual Irrigation Academy har skapat lättanvända marksensorer som ger bönder data om vatten- och näringsnivåer i jorden. Tekniken gör det möjligt att både spara vatten (perfekt för områden med vattenbrist) och samtidigt öka skördarna. Dessutom bistår de samhällsinstitutioner med aggregerad data för mer rättvis resursfördelning på lands- och bynivå.
Jämförelsetabell – Effekter av innovativa åtgärder för hållbara matsystem
Initiativnamn | Huvudteknologi/Åtgärd | Minskning av bekämpningsmedel (%) | Minskning av matsvinn (%) | Miljöpåverkan (CO₂ mins./år) | Ytterligare hållbarhetsfördelar |
---|---|---|---|---|---|
Adaptive Symbiotic Technologies (USA) | Endofytiska svampar/mikrober (BioEnsure, BioTango) | Upp till 50% | – | ≤1 miljon ton | Större resiliens mot torka & värmestress; minskad vattenanvändning |
Astungkara Way (Indonesien) | Complex Rice Systems (CRS), biologisk mångfald | Upp till 40% | – | Upp till 2 Mio ton | Minskat vattenbehov (≤40%), ökad markbördighet |
NitroCapt (Sverige) | Plasmaprocess för gödningsmedel | – | – | 1,5 Mio ton | Bättre jordhälsa, sänkta produktionskostnader |
Pride on Our Plates (Kina) | Beteendeförändring & matsvinnskampanjer | – | 10-30% | ca 5 Mio ton | Utbildning i matsvinn, minskat avfall, ökat konsumentmedvetande |
Semion (Argentina) | Fytostimulanter för försvar mot skadedjur | Upp till 50% | – | ≥500 000 ton | Motverkar resistens, minimerar vatten- & jordförorening |
Virtual Irrigation Academy (Australien) | Sensorer för optimerad bevattning | – | – | ca 0,5 Mio ton | Mer rättvis vattenfördelning, högre skördar, minskad vattenanvändning (upp till 30%) |
Teknologi för friska fält – Så hjälper Farmonaut till med hållbart jordbruk
I en värld där miljoner hektar jordbruksmark måste bli mer hållbar är teknologi och datadriven odling nyckeln. Farmonaut är ett företag som driver banbrytande jordbruksteknik genom satellitövervakning, AI och blockchain – allt för att påskynda övergången till hållbara matsystem och minska miljöpåverkan.
Så fungerar Farmonauts teknik:
- Satellitbaserad grödokontroll: Multispektral satellitdata avslöjar växtstatus (NDVI), fukt, tillväxtstörningar och andra avgörande faktorer – vilket möjliggör precisionsodling och minskar överanvändning av bekämpningsmedel och gödningsmedel.
- Jeevn AI: AI-baserad rådgivning ger bönder realtidsinformation och experttips kring bevattning, växtskydd och optimal resurshantering.
- Blockkedje-baserad spårbarhet: All mat och grödor kan spåras – från åker till butikshylla – genom säker och transparent produktspårning med blockchain. Det gynnar konsumenternas förtroende och minskar risken för livsmedelsbedrägerier.
- Smarta resurshanteringsverktyg: Flottahantering av lantbruksmaskiner och optimering av maskinparker gör det möjligt för större gårdar och företag att minska körsträckor, spara bränsle och sänka operationella kostnader.
- Koldioxidspårning: Via Farmonauts koldioxidavtrycksverktyg får bönder och företag överblick över sin miljöpåverkan i realtid – ett viktigt steg för att skapa hållbara matsystem och rapportera mot klimatmål.
- API och integration: För utvecklare och organisationer gör Farmonaut API och API-dokumentationen det enkelt att integrera både väder- och övervakningsdata i egna appar eller beslutsstöd.
- Storskalig drift: Verktyg även för storskalig gårdsförvaltning (“Large Scale Farm Management”) och rådgivning för grödor/skog är tillgängliga för kooperativ, lantbruksföretag och myndigheter världen över.
- Finansiering av hållbart lantbruk: Crop Loan & Insurance-lösningar baseras på satellitdata för att förenkla och säkra lån och försäkringar för bönder.
Alla dessa insatser resulterar i bättre beslut, lägre insatskostnader, minskad användning av bekämpningsmedel, högre skördarna och skydd av planeten – precis det Stockholm Food Planet Prize vill uppnå i större skala.
Vill du börja använda framtidens hållbara odlingsteknik redan idag? Prova Farmonaut på webben eller i mobilen!
Framtiden – Vägen mot cirkulära, hållbara matsystem och planetens hälsa
Genom att belysa banbrytande lösningar, som de sex finalister i Stockholm Food Planet Prize, visar vi att det är fullt möjligt att skapa hållbara matsystem. Nyckeln ligger i skalbar och vetenskapligt baserad teknik, i smart resursförvaltning och att vi arbetar tillsammans globalt.
Här är några centrala lärdomar och insikter vi kan ta med oss:
- Datadriven precision revolutionerar odlingen: Teknik som Farmonaut, BioEnsure, BioTango och sensorbaserade system gör det möjligt för bönder att fatta bättre beslut och använda resurser mer effektivt.
- Resurseffektivitet och cirkularitet: Minska svinn och överanvändning av vatten, konstgödsel och bekämpningsmedel är avgörande för framtidens matproduktion.
- Bekämpningsmedelsresistens kräver innovation: Kemikaliefria metoder, biologiska skyddsmedel och fytostimulanter ger oss nya sätt att mota skadedjur – och skydda både människor och planeten.
- Samverkan är nödvändigt: De utvalda finalister visar att samarbete över gränser, kontinenter och kunskapsdiscipliner är den enda vägen framåt.
- Utbildning och medvetenhet: Projekt som i Kina visar att kunskap gör skillnad. Desto fler människor som utbildas att förändra vanor – desto mer hållbar framtid skapa vi.
FAQ – Vanliga frågor om Food Planet Prize och innovationer i matsystemet
Vill du veta mer? Läs mer om samtliga finalister och deras banbrytande initiativ på foodplanetprize.org eller kontakta [email protected] för ytterligare pressmaterial.
Med stöd av vetenskapliga utvärderingar, expertjury och världsledande teknik visar Stockholm Food Planet Prize 2025 vägen mot framtidens hållbara matsystem. Tillsammans kan vi minska användning av bekämpningsmedel, matsvinn och skapa ett jordbruk för både människor och planeten.
—